Batchspårning och lotspårbarhet: Vad det är och hur det fungerar

Lotspårbarhet (batchspårbarhet) är förmågan att följa ett visst varuparti (lot) genom hela leveranskedjan – från leverantören ni köpte råvaran av, genom produktion och lager, till kunden som tog emot den färdiga varan. Varje parti identifieras med ett unikt lot-nummer, och varje förflyttning registreras så att partiet alltid kan spåras både bakåt och framåt.

Lotspårbarhet är ett lagkrav för livsmedelsföretag i EU och en central del av god distributionssed (GDP) för läkemedel. I praktiken är det lotspårbarheten som avgör om en återkallelse drabbar en enda pall eller en hel veckas produktion.

Spårning framåt och spårning bakåt

Begreppen används ofta som synonymer, men de beskriver två olika riktningar:

• Spårning framåt (tracking) följer ett parti nedströms: Vart har partiet tagit vägen, vilka produkter har det använts i och vilka kunder har tagit emot det?
• Spårning bakåt (tracing) följer ett parti uppströms: Var kommer den färdiga produkten ifrån, vilka råvarupartier ingår i den och vem har levererat dem?

Ett komplett system för lotspårbarhet klarar båda. Spårning framåt talar om vilka ni ska kontakta vid en återkallelse. Spårning bakåt talar om vad som orsakade problemet.

Vad kräver EU-reglerna?

För livsmedel och foder är utgångspunkten artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002, den allmänna livsmedelslagstiftningen. Den kräver att alla livsmedelsföretag kan identifiera vem de har fått varor från och vem de har levererat till – principen “ett steg bakåt, ett steg framåt”. Artikel 19 ålägger företaget att dra tillbaka eller återkalla livsmedel som inte är säkra. Läs mer om spårbarhet av livsmedel.

För livsmedel av animaliskt ursprung går genomförandeförordning (EU) nr 931/2011 längre och anger vilka uppgifter som ska registreras för varje leverans:

• En beskrivning av livsmedlet och mängden
• Namn och adress till det företag livsmedlet skickats från och till
• En referens som identifierar partiet, batchen eller sändningen
• Avsändningsdatum

Direktiv 2011/91/EU kräver att färdigförpackade livsmedel märks med ett partinummer, vanligtvis inlett med bokstaven “L”. Partimärkningen kan utelämnas om bäst före-datum eller sista förbrukningsdag anger minst dag och månad.

För läkemedel kräver EU:s riktlinjer för god distributionssed (2013/C 343/01) att distributörer registrerar varje transaktion – inklusive batchnumret, åtminstone för läkemedel med säkerhetsdetaljer – så att återkallelser kan genomföras snabbt och effektivt.

Intern spårbarhet: Den del lagen inte beskriver

“Ett steg bakåt, ett steg framåt” omfattar bara det som kommer in i och går ut ur företaget. Det som händer inuti – vilka råvarupartier som använts i vilken produktionsbatch – kallas intern spårbarhet, och livsmedelslagstiftningen beskriver inte hur den ska hanteras.

Det gör däremot de flesta livsmedelsstandarder. BRCGS Food Safety kräver till exempel ett spårbarhetstest minst en gång per år, där full spårbarhet ska kunna uppnås inom fyra timmar. IFS Food och FSSC 22000 ställer också krav på testade spårbarhetssystem. Och utan intern spårbarhet tvingar ett problem med ett enda råvaruparti er att återkalla allt som producerats under perioden – inte bara de produkter som faktiskt innehåller det. Spårbarhetsrutinerna är dessutom en naturlig del av er egenkontroll.

Så fungerar lotspårbarhet i praktiken

Lotspårbarhet bygger på fyra händelser, som var och en ska registreras i samma stund som de sker:

1. Varumottagning. Inkommande varor registreras med leverantörens lot-nummer eller får ett nytt internt lot-nummer, tillsammans med mängd, datum och bäst före-datum.
2. Produktion. När råvaror används i produktionen kopplar systemet de förbrukade råvarupartierna till den nya batchen som tillverkas. Det är den kopplingen som gör intern spårbarhet möjlig.
3. Uppdelning och ompackning. När ett parti delas – i mindre förpackningar, på flera pallar eller till flera kunder – behåller varje nytt parti en referens till det ursprungliga partiet.
4. Leverans. Varje kundorder och leverans registrerar exakt vilka partier som skickats till vilken kund och i vilken mängd.

När alla fyra händelser registreras blir spårning en sökning i stället för en utredning. Ni kan svara på “vilka kunder har fått produkter med leverantörsparti 4471?” på några minuter.

Exempel: Ett råvaruparti, tre kunder

Ett bageri tar emot 500 kg hasselnötter från en leverantör som parti H-2210. Under två veckor används hasselnötterna i tre produktionsbatcher av kakor. Batcherna packas i nio partier färdigvaror och levereras till tre butikskedjor.

Leverantören rapporterar sedan ett möjligt aflatoxinproblem med parti H-2210. Med lotspårbarhet kan bageriet direkt se att tre batcher berörs, att fyra av de nio färdigvarupartierna fortfarande finns i lager och vilka fem leveranser som gått till vilka tre kunder. Återkallelsen begränsas till exakt de produkterna. Utan lotspårbarhet hade bageriet behövt återkalla alla hasselnötsprodukter från perioden. Se även så hittar ni en felaktig batch på minuter, inte dagar.

Lotspårbarhet vs. serialisering

Lotspårbarhet följer en grupp likadana enheter. Serialisering ger varje enskild enhet ett eget serienummer. I EU ska receptbelagda läkemedel bära en unik identitetsbeteckning enligt direktivet om förfalskade läkemedel (2011/62/EU) och delegerad förordning (EU) 2016/161. Identitetsbeteckningen innehåller ett serienummer, men också batchnummer och utgångsdatum – serialisering bygger alltså på lotspårbarhet, den ersätter den inte.

Varför kalkylblad inte räcker

Många mindre företag börjar med lotspårbarhet i kalkylblad, produktionsloggar och följesedlar. Det fungerar fram till dagen då det måste gå snabbt. Svagheterna är nästan alltid desamma:

• Lot-nummer förs in i efterhand, och vissa glöms bort.
• Råvaruförbrukning registreras per dag eller per skift, inte per batch.
• Data finns på flera ställen och måste stämmas av manuellt under en återkallelse.

Ett affärssystem (ERP) med inbyggd lothantering registrerar lot-nummer som en del av det vanliga arbetet – mottagning, produktion, plock och leverans – så att spårbarheten uppstår som en bieffekt av den dagliga driften i stället för att vara en separat uppgift. Lothantering är därför en kärnfunktion i både affärssystem för livsmedel och affärssystem för läkemedel.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan lotspårbarhet och batchspårbarhet?

I vardagligt tal ingen – båda handlar om att spåra produkter efter den grupp de producerats eller hanterats i. Vissa system skiljer mellan en batch (resultatet av en produktion) och ett lot (en mängd likadana varor som hanteras som en enhet). Se batchnummer vs. lot-nummer för detaljerna.

Är intern spårbarhet ett lagkrav?

Inte enligt EU:s allmänna livsmedelslagstiftning, som bara kräver ett steg bakåt och ett steg framåt. Men det krävs av livsmedelsstandarder som BRCGS, IFS och FSSC 22000 – och i praktiken av de flesta handelskunder.

Hur snabbt ska ett spårbarhetstest gå?

BRCGS Food Safety kräver full spårbarhet inom fyra timmar. Företag med systembaserad lotspårbarhet kan normalt svara på några minuter.

Måste alla produkter ha ett lot-nummer?

Färdigförpackade livsmedel som säljs i EU ska partimärkas enligt direktiv 2011/91/EU, om inte bäst före-datum eller sista förbrukningsdag anger minst dag och månad. Läkemedel ska alltid ha ett batchnummer.

Relaterade sökningar

Senast uppdaterad: November 06, 2026